Växtodlingsrapport 24.6.2014: Kyla bromsar upp tillväxten

24.06.2014

Regn och kyligt väder bromsar upp tillväxten hos odlingsväxter samt mognandet av skörden hos jordgubbar och tidiga grönsaker. Växtperioden är dock i normal tidtabell i största delen av landet. I östra Finland är växtperioden en vecka efter normal tidtabell och i sydvästra Finland och i södra Österbotten har två veckors försprång i tidtabellen i början av växtperioden krympt till några dagar.

P.g.a. regnen har det varit svårt att hitta den rätta tidpunkten för ogräsbekämpningar, men effekten av utförda besprutningar har varit god eller åtminstone nöjaktig. Tack vare det kyliga vädret finns det lite skadeinsekter i växtbestånden, men förutsättningarna för spridning av växtsjukdomar är nu mycket gynnsamma.

Skörden av ensilage är något svår i mellersta och norra Finland

Ensilaget är nästan skördat i södra Finland, norra Savolax och södra Österbotten. I mellersta Finland är 60 % av skörden skördad, i norra Österbotten 80 % och i Kajanaland 40 %. I Lappland har man först börjat skörda ensilage. Regnen är orsaken till att skörden framskridit långsamt speciellt i mellersta och norra Finland, men å andra sidan bromsar det kyliga vädret upp föråldrandet av vallen och ger tilläggstid till skördandet. I norra Österbotten var man tvungen att slå vallen lågt p.g.a. att den lagt sig, varför vallen börjat växa långsamt efter att den slagits. Kylan är överallt orsaken till att vallens tillväxt börjat långsamt efter att den slagits. 

Den första ensilageskörden uppskattas till mängden vara god vid kustområden i södra Finland, i sydöstra Finland, Savolax och i Österbotten, men i Lappland har vallen vuxit långsamt beroende på kylan. Skördens kvalitet uppskattas vara god vid kustområden i södra Finland, i Åbolands skärgård, i norra Savolax och i Österbotten.

Vid kustområden i södra Finland och i Satakunda har man från de första åkrarna bärgat hö, men på andra områden är regnen orsaken till att skörden kunnat inledas senare. Inledandet förutsätter några dagars torr period. Höskörden uppskattas både till mängden och kvaliteten bli normal i stora delar av landet, vid kustområden i södra Finland, i södra Karelen och norra Österbotten t.o.m. god.

Höstsäden och den tidigaste vårsäden har gått i ax

Rågen har gått i ax i nästan hela landet och växtbestånden börjar blomma från söder till mellersta Finland. Även höstvetet har gått i ax i södra Finland och vid kustområden i södra Finland börjar den snart att blomma. Växtbestånd med höstvete uppskattas vara nöjaktiga i nästan hela landet, endast i Birkaland, Åbolands skärgård och i Kymmenedalen är växtbestånden försvarliga. Rågbestånden är svagare än vanligt i Egentliga Finland, Birkaland och södra Savolax. Höstsäden har inte haft större växtskyddsproblem förutom vid kustområden i södra Finland och södra Karelen, där det i höstvetet förekommer varierande mängd bladfläcksjuka. Även på övriga områden har man märkt att bladfläcksjuka ökat.

De första växtbestånden med vårsäd börjar gå i ax vid kustområden i södra Finland. Största delen av vårvetet har börjat bilda strå i södra och mellersta Finland. Även de först sådda växtbestånden med korn och havre har hunnit bilda strå, men de sent sådda växtbestånden bestockar sig fortfarande. I norra Finland bestockar sig vårsäden, de senast sådda har först skjutit brodd. Regnen försvårade sådden och en liten del av åkrarna kunde inte sås alls eller så måste man ändra på planerna för sådden i sista minuten, bl.a. att ändra vårvete till korn eller havre som behöver en kortare växtperiod eller att ändra vårveteåkrarna till naturvårdsåkrar. På gårdsnivå kan den osådda arealen vara betydande.

Ogräsbekämpningarna i vårsäden har lyckats bra, fastän regnen försvårade bekämpningarna. Ogräsbesprutningarna utförda i kallt väder har förorsakat lite skador i växtbestånd med säd. Det fuktiga vädret har ökat risken för bladfläcksjukdomar i vårsäd och därför måste man fästa uppmärksamhet vid sjukdomsbekämpningen. P.g.a. kyla och regn förekommer gula växtbestånd med säd speciellt i åkrar med dålig markstruktur. I södra Finland har det i växtbestånd med säd ställvis förekommit rikligt med bladlöss.

Skördeperioden för tidig potatis fortsätter

I södra Finland fortsätter upptagningen av tidig potatis. I mellersta och norra Finland inleds skörden inom en vecka. Skörden för den tidiga potatisen är till mängd och kvalitet nöjaktig. I växtbestånd med sommarpotatis och potatis för lagring har plantorna kommit upp i södra och mellersta Finland. I norra Finland har plantorna först börjat komma upp. Sommarpotatisen och potatis för lagring växer och utvecklas normalt. I Åbolands skärgård och i mellersta Österbotten växer sommarpotatisen bra. I sydöstra Finland har en del växtbestånd med potatis lidit av de rikliga regnen. Vid kustområden i västra Finland har åter torka, kylighet och vindar försvårat ogräsbekämpningen. Rikliga regn ökar risken för potatisbladmögel och därför är det aktuellt med att inleda bekämpningsprogrammet och iaktta växtbestånd.          

Växtbestånd med sockerbeta är till största delen jämna, men växtbestånden har utvecklats långsamt beroende på kylan. I Egentliga Finland finns även svagare växtbestånd än normalt. Ogräsbekämpningen har lyckats väl. Växtsjukdomar och skadeinsekter har inte förorsakat problem på gårdar med sockerbeta.

De först sådda växtbestånden med rybs börjar blomma, de sent sådda är ännu i rosettstadiet. Växtbestånd med rybs är jämna och växer normalt förutom i delar av Egentliga Finland och Kymmenedalen, där det även finns svagare växtbestånd med rybs än normalt. Höstrapsen har blommat färdigt och frön har börjat bildas. Vid kustområden i södra Finland, i Åbolands skärgård och i Egentliga Finland är växtbestånd med höstraps svagare än normalt. Vårrapsen börjar blomma i sydligaste Finland. Växtbestånd med vårraps är till skicket och utvecklingen nöjaktiga. I rybsbestånd har man ställvis varit tvungen att bekämpa jordloppor, rapsbaggar och kålmal.

Det kyliga vädret bromsar upp jordgubbarnas mognande

I södra Finland och landets mellersta delar plockades under midsommarveckan de första jordgubbarna från de tidigaste odlingsskiftena där växtbestånden var skyddade med väv. Skördemängderna börjar öka, fastän det kyliga vädret är orsaken till att skörden mognar långsamt. I växthus och tunnlar inleddes skördeperioden för jordgubbar redan i början av juni. Skördens mängd och kvalitet för tidig jordgubbe uppskattas vara normal.

Skördeperioden för jordgubbar på friland inleds något försenad p.g.a. det kyliga vädret i juni. I södra Finland inleds huvudskörden inom drygt en vecka. I mellersta och östra Finland uppskattas huvudskörden börja ungefär i mitten av juli. Det kyliga vädret förlänger blomningen och därför väntas även skördeperioden bli lång ifall det kyliga vädret fortsätter. Jordgubbsskörden väntas bli nöjaktig, fastän hagelskurar och frost ställvis har skadat blommor och kart.

Skördeutsikterna för vinbär är nöjaktiga eller något sämre än normalt. I södra Savolax och norra Karelen har vinbärsklasarna inte utvecklats helt och kart faller. Dessutom har man i växtbestånd med vinbär märkt mera torra grenar än vanligt p.g.a. förra årets skador förorsakade av vinbärsglasvinge samt starrost. Det finns sort- och gårdsvisa skillnader i äpplenas pollinering och skördeutsikter.  Överlag ser skördeutsikterna för äppel vara normala. Växtbestånd med hallon blommar som bäst.

Skördarna för tidiga grönsaker ökar sakta när man börjar få skörd även från odlingar i mellersta Finland. P.g.a. det kyliga vädret har skördarna blivit långsamt färdiga, men skördarnas kvalitet har varit fin. Man har skördat tidig kål, blomkål, broccoli, knippelök, knippemorot och huvudsallat. Regnen och det kyliga vädret har främjat tillväxten hos de senast satta partierna, men tillväxten hos squash och frilandsgurka som kräver mycket värme har varit svag.  

 Rapporten är uppgjord på basis av uppgifter från ProAgria Centralerna samt lantbruks- och hushållningssällskapen. Tilläggsuppgifter kan erhållas av Sari Peltonen tfn 020 7472 477 (växtodling) och Terhi Taulavuori tfn 020 747 2475. Rapporten finns på www.proagria.fi .

Regionala uppgifter kan erhållas av:
ProAgria Finska Hushållningssällskapet (FHS), Peter Fritzén 0400-688 507 (växtodling), Fredrik Björklund 050-593 4350 (trädgård).
ProAgria Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL), Jan Grönholm 0400-860 639, Patrik Erlund 0400-860 630.
ProAgria Ålands Hushållningssällskap, Joachim Regårdh 0457-526 7303 (växtodling), Pernilla Gabrielsson 0457-382 3070 (trädgård).
ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap (ÖSL), Jan-Erik Back 050-4417 511 (växtodling), Kaisa Haga 050-911 5920 (trädgård)

Följande växtodlingsrapporter publiceras 29.7, 19.8 och 9.9.                    

    

Jaa

Ajankohtaista

Asiantuntijat

Hae asiantuntijaa

Kaikki asiantuntijat

  • Tilaa palvelu
    Hyödynnä osaamisemme johtajuuteen, tuotantoon ja yritystoiminnan kehittämiseen liittyvissä ratkaisuissa.